ProViva anges innehålla laktobaciller
som verksam beståndsdel
Vad är laktobaciller?
Laktobaciller är en grupp av bakterier som sedan urminnes tider har ätits av människan via så kallade mjölksyrafermenterade livsmedel som yoghurt, ost, oliver, surkål, saltgurka och salami.
Bakterier kan trots sin ringa storlek i hög grad påverka sin omgivning genom att snabbt dela sig och komma upp i mycket stora antal. Den mänskliga tarmslemhinnan är täckt av 100 000 bakterier per gram slemhinna i den övre delen av tunntarmen och 10 miljoner bakterier per gram slemhinna i tjocktarmen.
Detta medför att människan innehåller fler bakterieceller än människoceller och det är följaktligen mycket naturligt att denna enorma anhopning av bakterier har konsekvenser för vårt välbefinnande. Om kroppens immunförsvar skulle svikta utgör även vissa grupper av den bofasta normalfloran av bakterier (dock ej laktobaciller) ett hot - vi kan bli infekterade av våra egna bakterier.
Vilka positiva hälsoeffekter kan laktobacillerna ha?
I tarmen finns normalt många olika typer av bakterier. Vissa är mer positiva än andra, det vill säga de skadar oss inte även om vi skulle råka ut för ett sviktande immunförsvar. En sådan positiv bakteriegrupp är laktobacillerna, som har en välkänd förmåga att motarbeta sjukdomsframkallande bakterier. Laktobaciller är också den enda bakteriegrupp som inte tar upp något järn ur maten. Laktobaciller har en stärkande effekt på tarmslemhinnan, vilket gör att den bättre står emot påfrestningar.
Man har dessutom bland forskare även börjat fundera på andra tänkbara positiva effekter av laktobaciller. Exempel på sådana är möjligheten att kunna motverka cancerframkallande substanser i tarmen och absorption av s k endotoxiner.
Laktobacillerna sägs etablera sig i tarmen.
Vad är fördelen med detta?
Det är först då bakterierna kan etablera sig i tarmen och växa där som dom får någon verklig effekt i stället för att direkt följa med avföringen ut. Filmen som laktobacillerna bildar på tarmslemhinnan skapar nya bakterier som sprider sig såväl på tarmytan som i matsmältningssystemet i övrigt.
Är det inga risker förenat med att äta laktobaciller?
Inga vetenskapliga studier visar på några risker med att man äter eller dricker laktobaciller. Mjölksyrajäsning, då laktobacillerna tillväxer, är en av våra genom årtusendena mest vanligt förekommande konserveringsformer för livsmedel och används över hela världen.
Finns laktobaciller även i andra livsmedel?
Laktobaciller finns i Sverige i mjölksyrajästa produkter som yoghurt, ost, oliver, surkål, saltgurka och salami med mera.
Hur kan man vara säker på att det verkligen finns aktiva laktobaciller i ProViva?
I samband med utvecklingen av bakteriestammen har det genomförts omfattande tester av antalet bakterier per milliliter. ProViva har dessutom ett omfattande och fortlöpande program för kontroll av produkterna, varvid man bland annat räknar hur många bakterier per milliliter som det finns i produkterna vid olika tidpunkter under lagringstiden.
Hur har man hittat Lactobacillus plantarum 299v, och hur testas dessa?
Anställda på Probi (forskningsföretaget bakom Lactobacillus plantarum 299v) och forskare knutna till företaget har isolerat ett mycket stort antal laktobaciller från tarmslemhinna hos t. ex. människa och häst. Dessa har karaktäriserats med avancerade genetiska metoder och finns representerade i Probis s.k. stambibliotek. Då en lämplig bakterie väljs ut genomgår den en rad tester, bland annat studerar man laktobacillens överlevnad och förmåga att binda till tarmslemhinna genom etableringsstudier i människa eller djur (in vivo). Det är också mycket viktigt att bakterien klarar överlevnaden i den tilltänkta produkten. Man studerar sedan bakteriens positiva hälsoeffekter i modellsystem. Slutligen testas bakterien i den tilltänkta produkten i kliniska studier.
Vilka krav ställs på en probiotisk mikroorganism?
De flesta forskare är överens om att krav bör ställas på probiotiska mikroorganismer som används i livsmedel. För att få kalla bakterierna för probiotiska bör dessa mikroorganismer:
- vara medicinskt helt säkra (Generally Regarded As Safe, GRAS)
- ha hög överlevnad i den produkt de förekommer i
- ha hög överlevnad i mag- tarmkanalen
- kunna binda till tarmslemhinnan
- uppvisa kliniskt säkerställda positiva hälsoeffekter
Finns det någon vetenskaplig dokumentation?
Utvecklingen av ProViva har skett under ett flerårigt samarbete mellan forskargrupper från Laboratoriet för Livsmedelshygien (Avdelningen för livsmedelsteknologi, Lunds universitet) och Institutionen för kirurgi (Lunds universitetssjukhus). Det finns sålunda både doktorsavhandlingar och veteskapliga kliniska studier där effekten av ProViva och Lactobacillus plantarum 299v är dokumenterad. En del av studierna är publicerade i veteskapliga tidsskrifter. Forskningen bedrivs i nätverk såväl inom som utanför Sveriges gränser. För närmare information om aktuella forskningsrapporter och referensartiklar, kontakta Per Bengtsson Probi AB, tel 046-16 89 22 eller besök www.probi.se
Näringslösningen, som är basen i ProViva, baseras på havre som mjölksyrafermenteras med hjälp av en tarmkoloniserande stam av Lactobacillus plantarum. Detta arbete har dokumenterats i ett antal artiklar (läs mer på www.probi.se).
Forskningsgrupperna har kunnat påvisa att det går att finna stammar som kan etablera sig i de flesta personers tarmsystem, vilket också dokumenterats i tidskriften: Applied and Environmental Microbiology.
De medicinska effekterna av Lactobacillus-stammar med god kolonisationsförmåga har undersökts. Inledningsvis koncentrerades det mesta av arbetet till djurförsök på råtta, varvid mycket positiva resultat uppvisats. Sedan 1995 görs huvuddelen av de kliniska studierna med ProViva på människa.
En toleransstudie har också genomförts, varvid Lactobacillus plantarum getts i mycket höga doser till 20 friska försökspersoner under 20 dagar utan några noterbara negativa effekter.
En koncentrerad presentation av mjölksyrabakterier och vad de kan tänkas göra samt av de genomförda forsknings- och utvecklingsaktiviteterna presenterades av docent Göran Molin vid Stiftelsen Svensk Näringsforsknings konferens om hälsobefrämjande effekter av bakterier i livsmedel och foder i Lund den 29 april 1993. Ett referat från konferensen har publicerats i tidskriften Scandinavian Journal of Nutrition/Näringsforskning 3/93.
Studier av människor som lider av colon irritabile, eller stressmage/stressad tarm, har visat på signifikant nedsatt symptom efter konsumtion av ProViva. Stressad tarm är ett vanligt tillstånd i västvärlden (10-20 % av befolkningen) som visat sig mycket svårt att bota eller lindra med medicinering.